Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Idag präglas sjuksköterskans profession av en ökad arbetsbelastning och växande arbetsrelaterad stress. Den stress som sjuksköterskan upplever på sin arbetsplats definieras som arbetsrelaterad stress. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapsläget om vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för sjuksköterskans arbete. Tre frågeställningar användes för att besvara syftet: i vilket sammanhang har forskningen genomförts, vilka följder får den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskan samt vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för patienten. Elva vetenskapliga artiklar ingick i denna integrerade litteraturöversikt.

Syftet med studien är att förstå vilka Arbetsrelaterade faktorer som kan påverkar den interna rörligheten i en organisation. Eftersom ämnet är förhållandevis oprövat (Hallqvist 2005, 2) är målet med studien också att lämna ett bidrag till forskningen inom den interna rörligheten.I avsnittet presenteras teorier och tidigare forskning om Arbetsrelaterade faktorer som påverkar den interna rörligheten. Fokus läggs på faktorer som har sin grund i organisationers hantering av intern rörlighet och i organisationers uppbyggnad och struktur. Även faktorer med sin grund i organisationskultur och i incitament till intern rörlighet presenteras.Med en fallstudie åsyftades att mer ingående kunna beskriva hur det ser i ut i en specifik organisation (Jacobsen 2002, 98). Vidare användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för insamling av material och totalt genomfördes sex intervjuer med medarbetare och chefer i en organisation.Resultatet av studien tyder på att det finns ett flertal Arbetsrelaterade faktorer som påverkar den intern rörligheten.

För att bättre förstå vad som leder till frånvaro och frivilliga avgångar inom kriminalvården är det aktuellt att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa beteenden. Syftet med denna studie var att undersöka vad ett antal faktorer i arbetsklimatet betydde för individers arbetsrelaterade attityder. Vidare undersöktes om effekterna av klimatvariablerna på attityden intention till uppsägning medierades av de arbetsrelaterade attityderna. Deltagare i undersökningen var kriminalvårdare (N = 90) på en anstalt i Norrtälje. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att det varierade vilka klimatfaktorer som kunde predicera de olika attityderna.

Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan prokrastinering och anställnings- och Arbetsrelaterade faktorer, samt mellan prokrastinering, målmedvetenhet; och neuroticism. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Enkäten bestod av frågor från General Procrastination Scale, International Personality Item Pool, samt delar ur en medarbetarundersökning från Karolinska Institutet. Studiens huvudresultat visade att män prokrastinerade mer än kvinnor och medarbetare prokrastinerade i högre utsträckning än chefer. Högre ålder hade ett samband med lägre grad av prokrastinering.

En ökad grad av uppsägningar har på senare år blivit ett problem inom vården och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse när det gäller intentionen till uppsägning hos de anställda. Arbetsrelaterade attityder har också visat sig vara viktiga när det gäller att motverka intentionen till uppsägning. Syftet med den här studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsställelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt på relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsägning hos de anställda. Data inhämtades från tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsägning.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan härledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte är att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa på vilket sätt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstår inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller är i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och värderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och således iatällwt kunna skapa konstruktiva konflikter, är det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat där olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmål samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka hinder och möjligheter människor upplever förbundet med avancemang. Attityden undersöktes utifrån områdena arbetsrelaterade behov, kön, familj, stöd, organisation samt personlighetsdrag. Studien utfördes genom ett frågeformulär som fylldes i av 93 anställda vid ett tillverkningsföretag. Resultatet visar att arbetsrelaterade behov, stöd samt familjesituationen påverkar attityden till avancemang. Höga värden för dessa förhållanden samvarierade med hög attityd till avancemang.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar arbetstillfredsställelse, men även berört icke Arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke Arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen. Undersökningen visar det främst är de ickeArbetsrelaterade faktorerna, vilka påverkar livssituationen, som leder till att polisaspiranterna/polisassistenterna väljer att byta arbetsort.

Polismyndigheten har under många år haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir efter sin aspiranttjänstgöring placerade på mindre orter, men många väljer att söka sig därifrån. Vi har valt att presentera några teorier vilka behandlar arbetstillfredsställelse, men även berört icke Arbetsrelaterade faktorer som livskvalitet. Med dessa teorier som grund har vi undersökt vad som kan leda till den höga personalomsättningen och om det finns några faktorer som Polismyndigheten som arbetsgivare kan påverka. Vi har i vår studie genomfört en enkätundersökning där aspiranter och polisassistenter fått besvara frågor beträffande arbetstillfredsställelse och frågor som behandlar de icke Arbetsrelaterade faktorer som kan påverka personalomsättningen.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt Arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.